|
Från trälar till
stolta arbetare
På 1200-talet var en femtedel av Sveriges befolkning
trälar. Ett flertal av oss härstammar från människor
som ägaren kunde köpa och sälja. På samma sätt är
det säkert flera av oss som har en farfars farfar
som inte hade rösträtt. Många fick jobba tolv timmar
per dag för en liten lön. Hyrorna var höga och ofta
var det arbetsgivaren som ägde bostaden som
arbetaren hyrde.
Socialdemokraterna bildas
Arbetare som hade tröttnat på orättvisorna i
samhället bildade 1889 det socialdemokratiska
partiet. Redan från början hade partiet 3.149
medlemmar. På den tiden var det inte bara att gå med
i partiet och betala sin medlemsavgift. Om
arbetsgivaren fick reda på att man var aktiv i
facket eller om man var socialdemokrat kunde man bli
av med jobbet. Ofta svartlistades den som fått
sparken så att ingen annan skulle anställa honom.
Hjalmar Branting
Bara de som hade pengar fick rösta. Det gjorde att
socialdemokraterna i början hade svårt att få igenom
sina förslag. Därför blev kravet om lika rösträtt
socialdemokraternas första och viktigaste krav. År
1896 fick socialdemokraterna sin första representant
i riksdagen, Hjalmar Branting. Han kom in i
riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i
Stockholm. År 1902 samlades människor på Norra
Bantorget i Stockholm för att demonstrera för allmän
rösträtt. Folket hade tröttnat på att bara vissa
fick rösta. Socialdemokraterna lyckades få de
konservativa att gå med på en kompromiss; alla män
som fyllt 24 år skulle få rösträtt till andra
kammaren men inte till första kammaren. Kvinnorna
saknade fortfarande rösträtt. Men kompromissen
innebar i alla fall att många av de människor som
ville rösta på socialdemokraterna nu kunde göra det.
Arbetarrörelsen
Eftersom arbetarna ofta hyrde sina bostäder av
arbetsgivaren blev de beroende av denne. Det gjorde
att många var rädda att säga vad de tyckte på
arbetsplatsen. Det var inte ovanligt att en arbetare
som kommit på kant med sin arbetsgivare också blev
vräkt. I Mackmyra vräktes arbetare på grund av en
konflikt angående föreningsrätten. När arbetarna
inte fick hålla sina möten i de lokaler som fanns
byggde arbetarna sina egna Folkets hus. Och för att
kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas
Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde
de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade
bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och fick
billigare mat genom bildandet av Konsum.
Vann valet 1932
Ekonomisk världskris bröt ut under 1930-talet och
såväl i Sverige som i andra länder fanns det stor
arbetslöshet. År 1932 vann socialdemokraterna valet
och fick regera i hela 44 år. Den största uppgiften
var utan tvekan att skaffa fram mängder av jobb. Den
socialdemokratiska valsegern innebar en historisk
vändpunkt inom svensk politik. Genom att låta de
rika betala skatt på sina förmögenheter fanns det
plötsligt pengar som gick att använda till nya jobb.
Trots att det var en ekonomisk kris så gick det att
förbättra för dem som hade det sämst. Folkpensionen
höjdes, en arbetslöshetsförsäkring infördes och de
familjer som hade många barn fick låna pengar till
att bygga bostäder. Socialt och ekonomiskt blev
1930-talet ett framgångens decennium med viktiga
reformer och betydelsefulla sociala förändringar.
Saltsjöbadsavtalet
År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade
Saltsjöbadsavtalet. Det syftade till att skapa
stabilitet på arbetsmarknaden och att förhindra
onödiga konflikter. Avtalet var början till det som
senare kom att kallas den svenska modellen. I mitten
av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade.
Mammorna fick föräldrapeng, studenterna fick
studielån och arbetstiden blev kortare. Dessutom
blev semestern längre för arbetarna. Den svenska
modellen byggdes snabbt ut. På 60-talet blev det en
stor bostadsbrist i Sverige. Därför presenterade
socialdemokraterna "miljonprogrammet". På tio år
skulle en miljon bostäder byggas. En miljon bostäder
är oerhört mycket för ett litet land som Sverige.
Men år 1975 meddelade dåvarande bostadsminister,
Ingvar Carlsson, att den miljonte bostaden var
byggd.
Löntagarfonder
En dominerande fråga för socialdemokraterna under
1970- och 1980-talet var kampen mot arbetslösheten
och för den fulla sysselsättningen. En annan viktig
fråga för socialdemokratin var löntagarfonderna vars
syfte var att kollektivt äga aktier och därmed få
inflytande på näringslivet.
Miljöpolitik
'Vi vill ha en fortsatt ekonomisk tillväxt... då
måste vi lära oss att kombinera det materiella
välståndet med varsamhet om vår natur och vår
miljö', sa statsministern Ingvar Carlsson vid
LO-kongressen 1986. Under 1980-talet blev
miljöfrågan en alltmer angelägen fråga och ett
samlat miljöprogram mot luftföroreningar och
försuning antogs av riksdagen 1988.
Under perioden 1991 till 1993 drabbades Sverige av
den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. De
ekonomiska problemen tornade upp sig och
arbetslösheten steg till oanade siffror.
Socialdemokraterna övertog makten 1994 med vallöften
om att sanera den svenska ekonomin och få ner
arbetslösheten. I början på 90-talet var vår frihet
starkt beskuren av växande arbetslöshet, skenande
skulder och skyhöga räntor. Nu är ekonomin i ordning
och arbetslösheten minskar. Nu kan vi välja igen. Vi
tror att ett Sverige som präglas av omtanke
människorna emellan blir ett tryggare, rikare och
mer framtidsinriktat land än ett där egennyttan är
det viktigaste.
Nu är det du som väljer!
Tillbaka
till Vårt Parti
|
